Nä, det kan man ju inte göra.  Fast ibland känns det som om det är nära.

Jag har en form av migräntyp som kallas basilarismigrän.

Jag drabbas av de flesta. Första gången jag råkade ut för det var för många år sedan. Då förlamades ena halvan av kroppen på mig, det var akut med ambulans, men ingen stroke eller liknande hittades.   Man förklarade det som en speciell form av migrän, ganska ovanlig.  Då sades inget namn som basilarismigrän.  Tack och lov hade jag migrän ganska sällan. Och när jag hade migrän så var det oftast den vanliga klassiska.  Men sedan några år tillbaka så har migränattackerna ökat. Rejält.  Och sedan jag ME;n utbröt så har migränen ökat ännu mer, och speciellt den här speciella formen, som kan göra mig halvt förlamad.  

Imorse vaknade jag med migränen och det brukar börja som vanlig migrän, med synstörningar, illamående, vanlig auroa, sedan kommer stickningarna, domningarna och rätt som det är kan jag inte viljemässigt röra handen, armen, foten, benet eller vad som nu påverkas. Ibland är det hela ena sidan av kroppen.  Ibland får jag migränhuvudvärk....men inte alltid. Åtminstone är det inte huvudvärken som är det jobbiga utan det är allt vid sidan om.  Så idag när jag fick ytterligare en migränattack efter att det gett sig, då ville jag mest ge mig själv en avlivningspruta. 

Men det går ju inte. Därmot blev jag väldigt glad för att hittade en oöppnad burk Amosyt. Det enda mot illamående och yrsel som funkat på mig.  Det tillverkas inte längre och jag har haft lergigan till nöds, men det är lite grann av sockerpiller. Men Amosyt därmot, det hjälper.   Jag har ännu inte fått i mig någon mat än...börjar väl bli dags att försöka få i sig något.  Men det enda jag känner för är choklad.